Livets mening är vänskap och en av Guds största och överraskande gåvor till oss är vänskaper. När jag för några år sedan skulle göra ett jobb åt ett visst sammanhang, så korsades min och Fredriks vägar. Jag minns hur jag tänkte (efter det första telefonsamtalet): vilken sympatisk och ödmjuk person! Att han är begåvad, rapp i tanken, formulerar sig djupsinnigt och tillhör den "ironiska generationen" kan vid första anblicken ingjuta viss respektfull "rädsla". Men det är fullständigt obefogat. Fredriks strävan och längtan är tydlig: nämligen att följa kyrkans och hela världens Herre.
